tisdag 9 oktober 2012

Fenomenet Facebook

Alla har vi någon åsikt om Facebook. Helst ska man vara lite så där lagom emot Fejjan "jag spenderar inte särskilt mycket tid där" alternativt "folk skriver vad som helst" och så vidare. I all oändlighet. Jag älskar Facebook och jag kan stå för att jag är inloggad och håller mig a´jour mest hela tiden. Skäms inte 



Det som jag dock tycker är lite knepigt är det här med vem man ska vara vän med eller inte. Jag hade för något år sedan en blogg på Amelia där jag fick många vänner. En del vänner blev lite mer som bekanta och andra vänner, på riktigt. Jag blev snabbt vän med flera av dessa fantastiska kvinnor på Facebook. Många skickade vänförfrågningar. För att sedan ta bort en som vän...jaha? Och då undrar ju jag; Varför gör man så?

Jag har själv regler för mig själv vilka jag är vänner med på FB. Jag är vänner med dem jag är vän eller åtminstone bekant med i verkligheten. Jag är inte vän med någon elev. Någon som jag har som elev just nu.

Ställer mig mycket frågande till vad man har för rätt att ta bort någon som vän? Har man själv skickat vänförfrågan till någon och sedan INTE blivit osams i verkliga livet, ja då kan man bannemej vara vänner på Facebook också. En tjej som jag var vän med på högstadiet skickade vänförfrågan och jag blev glad eftersom jag inte sett henne på länge och jag minns henne som en härlig tjej från högstadietiden. Kul att få inblick i hennes nuvarande liv, tänkte jag. Men hoppsan, jag dög visst inte som vän någon vidare lång tid! Och vad hade jag gjort henne liksom? Nu är det inte så att jag gråter blod över detta utan jag undrar mer, vad hände med människors hyfs?? Det vore självklart väldigt intressant att fråga denna Donna varför hon inte vill vara vän med mig på Fejjan när vi springer på varandra i det fashionabla lilla Leksand liksom. Interesting. Och ja, jag låter säkert bitter men det är det här med hyfs eller snarare bristen på som liksom irriterar mig.

En annan sak är väl det här vad som bör och inte bör skrivas. Jag är inte privat av mig i verkligheten och eftersom FB är en del av min verklighet skriver jag lite vad som helst där också. Stör det någon så får det stå för honom eller henne. Jag är den jag är och jag orkar inte anpassa mig efter någon norm.

De som skriver i mina ögon opersonliga dötrista rader hoppar jag bara över. Jag kritiserar inte och jag försöker inte döma i ord även om jag ofta (tyvärr) dömer i tanken.

Vad anser ni om det här med FB?


7 kommentarer:

  1. Hej Helena! Jag förstår dig så väl och jag tror nog mest det handlar om att vederbörande kanske ville ha en inblick i ditt liv eller något. Ibland tar jag bort människor som man har som vän, men som aldrig någonsin skriver något tillbaka eller gillar något. Då är det liksom så meningslöst att den personen ska få veta något mer om mig, än hen är villig att bjuda till själv. Jag kan även ta bort någon som har åsikter som är helt emot mina egna, där man tycker att hen är mest elak i sin syn på sina medmänniskor. Kram på dig!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hej Maria!
      Har aldrig tänkt på att de kanske tar bort en som vän för att man inte gillar status och så. Jag är nog ganska duktig på att gilla ändå i och för sig :).
      Kram

      Radera
  2. Jag tar bort folk hej vilt efter humör faktiskt. Ibland känns det så onödigt att ha folk man t ex inte skulle korsa gatan för att heja på och inte han/hon för mig heller. Jag är ju lite rensningsbenägen i det som brusar runt mig överlag sedan ett halvår. En överlevnadsgrej.
    Jag är helt hänsynslös och ohyfsad i detta! Jag kan inte säga vilka regler man bör följa och vilka krav som finns att uppfylla för att få vara på min vänskapslista och tycker det är ganska självklart att jag också blir bortplockad ibland när folk rensar!

    P.S. Jag tror du har skrivit ett "inte" före privat i verkligheten, det är inte riktigt du?

    Jag älskar också Facebook! Ganska ofta! Gilla!!!!!!

    SvaraRadera
  3. Hej Ida! Jag förstår inte vad du menar med privat. Menar du att jag är privat av mig??! I sådana fall har jag nog missuppfattat mig själv :). Kram!

    SvaraRadera
  4. Nu läste jag lite bättre! Hej och hå! Helt fel! Ett bevis på att läsförståelsen är ett sjunkande skepp i Sverige iof;)

    SvaraRadera
  5. Jag har rätt mycket vänner på facebook, mest för att jag rest så mycket och man träffar mycket trevligt folk som är kul att hålla kontakten med via facebook. Sen är jag inte så särskilt privat på facebook och lägger sällan ut bilder. Ser det mest som ett sätt att snabbt kommunicera med mina kompisar världen över. Kram

    SvaraRadera
  6. Hej
    Ett tråkigt ämne, men jag msåte fråga. Jag vet att du skrivit om att du hade leukemi som barn. Vilka var dina första symptom, minns du det? Jag är orolig för min dotter, som är tre år.

    SvaraRadera