Uppdatering

Det var ju några dagar sedan jag skrev sist så jag tänkte uppdatera lite. Det värsta är väl att jag inte kommer ihåg riktigt vad jag gjort de senaste dagarna. Hrm.

I fredags kväll (hej och hå) hade vi besök av en mycket trevlig ung dammsugarförsäljare. Det gick att konstatera att hemmet var äckelpäckel trots att jag just städat. Alvin kommer in och frågar högt på sjungande dalmål:
"Mamma, är du kär i den här killen?". Nice.

I lördags regnade det precis som det gör vareviga dag här och ja...vad gjorde vi då? Jag vill minnas att vi gick till Maxi och drack kaffe (fortfarande ingen fungerande kaffebryggare hemma!) handlade lite. Åt god mat till middag.

Igår var det söndag och Alvin var bjuden på kalas i Borlänge. Jag släppte av honom där och sedan drog jag till Kupolen och shoppade lite. Med betoning på lite faktiskt ;). Två par jeans till Alvin och kalsonger till båda pojkarna. Någon present. Jag åt lunch på Wayne´s coffee och där ni stod den snyggaste man jag sett på länge i kassan. Alla ni som är på Wayne´s ibland vet nu säkert vem jag menar :). Stod och tänkte att det måste nästan vara jobbigt att vara så där snygg. Perfekt. Vacker. Sedan blev jag helt plötsligt nervös och började gruva mig för att lämna min beställning. Fick för mig att jag inte skulle kunna få fram min beställning, ha ha. Och mycket riktigt, väl framme beställde jag mocka! Inte macka. Nu kan ju han i och för sig ha trott att jag menade mockakaffe. När jag åt sneglade jag lite mot honom från mitt bord som låg i perfekt position för sneglande. Helt plötsligt tittar han mot mig och ler ett bländande leende. Oh fy satan så man får skämmas. Han såg säkert vigselringarna med och tänkte att jag var en sexuellt utsvulten kvinna i fyrtioårsåldern som satt där ensam i världen och spanade in en yngre man. Gillar verkligen inte att bli tagen för äldre än vad jag är! Bah! Det där med sexuellt utsvulten får han väl tänka vad han vill om, ha ha. Han tänkte antagligen ingenting utan var bara lite vänlig. Men det var ändå lite peinlich sådär.

Idag kommer en gammal barndomsvän på besök. Ska bli mycket trevligt! Vi har hängt ihop sedan vi var bebisar men ses tyvärr sällan då hon bor i Blekinge nuförtiden. Hon har två små pojkar precis som jag. Hennes äldsta är en dag yngre än min yngsta buse och så har hon en liten knodd på 8 månader.

Pojkarna slåss mest hela tiden. Snart ska vi gå till Maxi så jag får i mig den mininivån av kaffe.

Sockerfria livet går finfint! Nu gäller det bara att röra på sig lite mer också för bättre resultat.

Önskar er en fin dag.

Ännu en solig dag

Vi har ju verkligen inte varit bortskämda på solsken den här sommaren så det riktigt spritter i kroppen när jag ser att solen skiner och jag vill bara ut till min kära solstol och min spännande bok.

Nu är det dock såhär att jag inte städade igår....Och idag kommer mannen och sönerna hem och jag vet hur besviken J skulle bli om han kom hem till denna rövarkula. Så nu får jag allt skärpa mig! Ska alldeles strax äta frukost och sedan sätta igång. Jag plockade ihop igår så det är bara att riva fram dammsugaren. I kväll kommer någon städfirma hem till oss som i reklamsyfte ville skänka bort en tjänst. Man fick välja på sängrengöring, möbelrengöring eller mattrengöring. Kanske hette det sanering och inte rengöring? I alla fall  kommer dem vid kvart i fem, lite märklig tid på en fredag men jag tackar och tar emot i alla fall. De ska få ge sig på vår äckelpäckelsoffa i vardagsrummet. Vi vill köpa en ny men vi får väl vänta till lille Bus blivit lite större.

Jag har inte powerwalkat på över en vecka nu och mitt sockerfria liv ger inte de resultat jag hoppas på. Det finns ju socker överallt och det är väl mer så att jag minskat sockerintaget då jag avstår allt som är gott. Äter dock för mycket kolhydrater och just nu ingen motion heller. Har insett att jag blivit så gammal (!) att min gamla superförbränning där det gick att äta som en häst och vara smal som en pinne har övergett mig. Förbränningen alltså. Hoppas att kunna powerwalka på semestern också. Få med mig Cornelia ut på lite morgonpowerwalks.

Åtta dagar kvar och sedan äntligen på tysk mark igen! Som jag längtat dit! Känns som hemma för mig, eller som ett andra hem. Hemma det är här där jag/vi bor nu men eftersom Tyskland varit mitt  hem under två perioder av mitt liv så finns det ett hemma där också. Många underbara minnen därifrån som jag tänker på ofta.



Det här är ingen jättebra bild (hittade på nätet) men jag minns alla fält och vindkraftverk. Cyklade över dessa fält om kvälllarna. Tog en tur på en mil och jag tror inte det fanns en enda uppförsbacke :). Ofta cyklade jag förbi en kiosk och köpte en Milka chokladkaka.

Önskar en en härlig dag i solen.

Dagens planer

God morgon!

Här skiner solen från en blå himmel men det är ändå inte jättevarmt. Jag väntar på den där tryckande värmen när det liksom steker från asfalten. Har inte upplevt det hittills i sommar.

Min planteringsinspiration från igår kväll har lagt sig. Tror minsann att jag väntar till mannen kommer hem men helt säker är jag inte :).

Igår kväll var jag till min syster och lånade fem deckare. Efter frukolst ska jag sätta mig i solen och läsa. Så skönt! Så efterlängtat!

Min plan var att gå powerwalk nu på morgonen men det kändes övermäktigt. Jag hostar och hostar och hostar. Ska ändå ta mig samman och gå en vända på eftermiddagen. När vi var uppe i norr så gick jag tretton kilometer om dagen ibland, ibland fem. På morgonen gick jag fem kilometer, varje morgon tills jag blev förkyld. Det är en underbar miljö att gå i där uppe. Inte riktigt samma sak här...

Så här fint är det. Och nu blev visst texten mitt på...

Tiden går fort...här var den busigaste Valter i mannaminne bara nio månader.

Och storebror Alvin var fyra.

Jag fortsätter det sockerfattiga (och mindre skimrande!) livet och det går bra. Igår var dock magen svullen och jag såg ut att vara halvvägs i en graviditet. Mätte midjan och helt plötsligt var det +8 cm mot det smalresultat jag mätte i norr. Förstår ju själv att man inte kan lägga ut 8 cm på en fyra fem dagar. Tog en Novalucid (magkattar/sura uppstöttningar medicin) och nu på morgonen var det smalmagen igen! Nu ska det tilläggas här att detta är MIN smalmage, vad som känns smalt för MIG just nu. Jag ser (tyvärr) inte ut som någon fit mama. Men men...den dagen kommer väl :). Eller ja....jag har nog för dålig karaktär för det. Eller det är väl mest träningsmotivationen som inte riktigt infinner sig. Det här med att inte dricka läsk, inte äta glass, inte äta fikabröd, inga chips och så vidare, det  går ju fin fint! Om jag ska vara ärlig så är ju livet inte lika glittrande gott utan socker. Jag har dock slutat att skaka nu ;). Med det menar jag då att för en liten sockerråtta som jag så blev det lite som att sluta röka för andra. 

Hur det än är så var jag missnöjd med min kropp och jag kan inte gå och tycka om mig själv, min kropp när jag inte tycker om kroppen :). Jag är ju lång och smal, liksom tunn i mig själv. Brukar väga mellan 65-67 kg på mina 178.5 centimeter. Går jag upp i vikt som jag har gjort nu under våren så sätter sig ju inte fettet på mina smala ben utan nä, ännu större byst och fetmage och kärlekshandtag. Ogillar.

Om det mot förmodan är någon som läser bloggen som inte är vän med mig på riktigt och känner mig (mer eller mindre) så är det ungefär så här jag ser ut. Huganä vilken urringning! Den klänningen har en go bloggvän  till mig fått. Jag vill minnas att min näsa är liiiite mindre än så där, det måste vara något med kameravinkeln :)

Jag visar ju förresten så mycket av tuttarna här att detta kan gälla som en bild till mammaformer! Jag satt och    funderade på det tidigare, om jag inte skulle våga visa mig lite jag också. Det finns nämligen en blogg som är välbesökt som innehåller en massa pepp och inspiration och där mammakroppen skulle visas upp. Kommer inte riktigt ihåg storyn. Jag känner mig inte alls bekväm med att visa min kropp trots att den inte är värre än någon annans, typ. Eller det är väl klart att den är...Jag är ju ingen pt liksom.

En bloggvän hittade en bild hon var nöjd med, som hon kände sig vacker på. Jag ska leta fram en sådan....

Den här bilden gillar jag. Kan känna att jag ser fin ut på bilden. Det var min profilbild på Fejjan ett tag.

Jag har ju också varit på en sådan där fototagning när man får vara "modell för en dag" och de bilder blev ju också jättefina men jag hittar dem inte.

Det här inlägget blev visst något annat än rubriken. Jag ska städa idag ockå, tyvärr. Det är ändå skönt när det är rent och mannen blir så glad när han kommer hem.

Först väntar dock solen på mig!

Hoppas 

att solen skiner på dig också.

Inspirerad till att plantera

Var inne och läste "Bipopulära funderingar", en väns blogg. Hennes stora intresse är trädgård och hon skrev så roligt om deras trädgård. Så kravlöst roligt.

Och just det behövde jag! :) Jag har väl egentligen noll trädgårdsintresse men det beror kanske mest på att jag aldrig ägnat mig åt trädgårdsarbete. Vi har ingen rabatt och inte ett endaste (jävla) träd i vår trädgård. Vi har en gräsmatta och häckar åt tre av fyra håll. Jag tycker det är onödigt med häck men det var väl sak det samma. I alla fall så är ju min man så noggrann och pedantisk på en massa vis och så fort vi ska göra något med trädgården så ska vi LÄSA INSTRUKTIONER i vår bok trädgårdsboken. Jag läser inte instruktioner. Aldrig. Typ aldrig i alla fall. Så då vägrar jag och så blir det inget av...Jonas är visserligen mycket driftig men han verkar tycka att det här med trädgård ska vara något vi gör tillsammans.

Men nu ni är han ju borta ett tag! Tjolahopp! Jag kan ju anlägga en liten rabatt. Nu funderar jag på HUR man anlägger en rabatt. Av principskäl tänker jag inte ta fram den blytunga boken och läsa om det. Jag tror helt enkelt att man åker till Plantagen, köper sig lite färgglada blommor. Gräver ett stort hål i marken, strör på lite jord och sätter ner blommorna. Har till och med några stenar till övers som jag kan lägga i en ring runt om.

Det finns dock en sak som får mig att tveka. Min käre make bad mig att inte spendera några onödiga pengar medan han var borta. Hrm. Ja ni...inte är det väl onödigt att plantera lite? Samtidigt vet jag inte vad blommor kostar. Känner mig också lite obekväm i det hela eftersom jag inte vet hur man anlägger en rabatt och jag kanske står där och gör mig till åtlöje för hela kvarteret.

Om det är någon som läser detta (är ju tyvärr inte så många som läser...) som vet hur man anlägger en rabatt så skriv en kommentar vetja.

Jag tror i och för sig att jag kommer att höra av mig till min kära vän Anette på Fejjan i kväll också.

Nu ska jag bege mig till Maxi för att hyra film och köpa lite frukt och nötter och sedan hem till syrran och låna någon deckare.


Lite småtrevligt! Säkert mycket genomtänkt och skitsvårt att få till.

Önskar er en lugn och skön kväll.

Älskade ensamtid

Nu var det länge sedan hörne ni. Eller hur man säger. Vi har varit uppe hos norr hos Jonas föräldrar. Kom hem sent i måndags kväll.

Det pratas ju mycket om egentid. Då ska man vara barnfri och hitta på något. Lite speciellt ska det allt vara. Hemma och städa i sin ensamhet räknas knappast dit. Det kan jag dock tycka är skönt i och för sig. Jag har inga större problem att få till egentid. Min man är generös mot mig och jag kan lätt dra på stan med någon kompis eller dra iväg på vad som helst. Mannen jobbar visserligen mycket men jag tycker ändå att jag får den där egentiden jag så väl behöver. Som alla behöver.


Värre är det med ensamtid. Jag är aldrig ensam. Ensamhet när den icke är självvald är säkert hemsk. Den är hemsk. Jag vet att jag under en kort period i livet kände mig ensam. Det var när jag tagit min lärarexamen i Luleå och så flyttade jag hemåt, till Dalarna. Mina vänner flyttade åt andra håll och de flesta av mina vänner från tidigare bodde någon annanstans då. Det här är snart tio år sedan. Sedan blev jag ju ihop med J och ensamheten försvann. Annars är det någonting jag faktiskt tänker mycket på, ensamhet. Hur sorgligt det är att så många människor är ensamma. Det händer ganska ofta att gamla människor pratar med mig och jag ser liksom i deras ögon hur ensamma de är. Hur glada de blir av de få minuter jag ger dem. Sorgligt.

I alla fall...ensamhet när den är självvald är ju som att åka på Spa :). Jag har under ett par månaders tid känt mig i akut behov av att få vara ensam. Inte prata med någon. Jag behöver inte göra något speciellt jag vill bara slippa ägna mig åt någon annan. Vila.

Om ett par timmar drar Jonas och Valter till Sollerön. Alvin är redan där med mormor och morfar. Inte ska jag vara hemma själv länge men jag ska njuta.



Så här ser det ut på Sollerön. Fint va?


Lyckas jag inte med att slappna av och njuta blir jag irriterad på mig själv. Människor som inte står ut mig sig själv mår nog inget vidare. Jag vet själv att under de perioder när jag inte mått bra har jag hela tiden haft ett behov av att träffa kompisar. Försöka glömma, fokusera på någon annan.

Under mina ensamma timmar ska jag laga god, städa lite...se på film, läsa någon deckare, sola om det blir fint väder och ut och powerwalka. Det går faktiskt riktigt fint med minskandet av midjemåttet!